"you're all wrapped up in layers, onion-boy!"

Jag hade en superb idé ang. vad jag skulle skriva om här ikväll, för bara 10 minuter sedan i köket.. nu minns jag inte längre vad det var.
Jag var hungrig, jag öppnade ett skåp, stod en lång stund å tittade in på allt ätbart där i, och stängde sedan igen..
Jag fann en apelsin, apelsiner är goda. Den ligger nu framför mig på databordet, rund & orange och allmänt uttryckslös. Jag äter den efter jag har skrivit detta, för apelsiner är söliga frukter, eller så är jag en sölig människa, men i vilket fall som helst får den vänta på sitt öde en liten stund till.

I början av veckan slogs jag av den välkända The botten is nådd-vågen som ibland sköljer över en..
Man kan då välja att reagera på två sätt.. Det första sättet är:

Lägga sig ner å låta vågen rinna in i alla håligheter i kroppen å känna hur man långsamt fylls som en vattenballong, och blir tyngre & tyngre tills man förr eller senare spricker, då måste vattnet naturligtvis ta vägen nånstans,och väljer  oftast då ögonhålorna som utfart, och ut kommer oändliga mängder saltvatten.
När man är tömd, och vågen så att säga har passerat, kan man andas å fortsätta leva i vanlig fart i väntan på nästa våg. En viss känsla av lättnad infinner sig ofta precis efter tår-tömning, men låt dig icke missledas, för strax efter denna lättnad gör sig tomheten påminnd, Men allt annat vore ju konstigt då du givetvis behöver få upp vattennivån i kroppen på en lagom nivå för att finna den inre ballansen.
Det gör du genom att då & då råka ut för något litet missöde, någon form av besvikelse, misslyckande eller sorg. Detta sätter saker i perspektiv & du lär dig att uppskatta.
(Hela detta "du måste uppleva det dåliga för att uppskatta det bra"konceptet kan diskuteras, jag kan se sanningen i det,men den sanningen gör mig arg, men mer om detta en annan sysslolös natt.)

Det andra sättet att reagera är:

Att med ett hurtigt leende motarbeta vågens hysteriska framfart inom en, analysera orsaken till vågen, rada upp möjligheterna till att pulvrisera orsaken, om dessa inte existerar; finna nya möjligheter som får orsaken att minska i tyngd och värde och sätta dessa möjligheter i verkan.
På detta sätt kan man känna sig tillfälligt stark och låta vågen veta vem som bestämmer.
Men tyvärr fungerar detta bara tillfälligt, för även om ens nya framanalyserade möjligheter motverkat vågens översköljande effekt så ligger vågen där latent och bara väntar på att få kasta sig över dig i ett svagt ögonblick. Men det kan hända att du varit så positiv och handlingskraftig så vågen inte kan störta över dig av samma anledning längre, för den anledningen har du tagit dig i kragen och gjort något åt.

Poängen är, vågor kommer & går. Och jag tror att det måste vara så. Vi måste tömmas för att kunna fyllas på igen.
Och en The botten is nådd-våg kan vara nödvändig för vissa människor för att verkligen få dem att hitta motivation till förändring. För det är så lätt att finna sig i & tillåmed bli bekväm i lägen i livet som faktiskt kunde varit mycket bättre med bara lite ansträngning. Så om ni inte hittar motivation innan vågen sköljer över er, se inte vågen då den kommer som din fiende utan se den som den ultimata anledningen att orka ta tag i saker å ting.

Och nu till något som jag ska göra till en återkommande företeelse här i min blogg.
Dagens bild:
image174
vackra vackra michelle

Nu ska apelsinen gå sitt öde till mötes, mums!

tom

image173
När mina fingrar inte känner mer
När mina ögon inte längre ser
När livet vänder
Ska jag ännu be



Inte nu...inte än.

det va det året det..

2007..
jag orkar inte sammanfatta, men det har som alla andra år innehållit en skopa bra, en skopa dåligt, några smulor oväntade vändningar och en å annan tillkommande förvirring.
2008..
jag kan omöjligt uttala mig såhär en vecka in på det nya året, men jag har förhoppningar, stora förhoppningar, mindre förhoppningar, förhoppningar om ihållande självdisciplin och modet att ta en å annan risk. En å annan speciell risk, och en å annan allmän risk. Hoppet om att hålla ögonen öppna å huvudet på skaft å ta alla möjligheter som serveras mig, och se till att även ta de som jag vill ha men som inte serveras mig.
så här står man nu, inför ett nytt år.. jag kan inte förvänta mig bara härligheter och positiva saker i mängder, men jag kan förvänta mig upplevelser, möjligheter och till synes omöjligheter som ligger framför mina fötter, jag kan ta ett jättekliv ut i detta nya året med inställningen "medvind och motvind, ge mig! för det är så tråkigt när det är vindstilla."


Nyårsaftonen blev helskön.
existensiella debatter, ostbågs-betar och fyrverkerier, filmade nyårslöften och danny & sandy.

image162image163
image166
image168image169
image170
image171image172

så mina vänner, den lilla snön som infann sig under nyårsaftonen har sakta töat bort och är nu ett minne blott.
ta hand om er å era loved ones i slasket..