Nu när det är varmt å gott..
..så blir hela världen till ett extra vardagsrum.
Jag tänkte på det idag när jag låg på altanen och solade.
På vintern skyndar man alltid hem, in på cafét, in i affären, in i bussen/spårvagnen.
Man står utanför dörren och letar frenetiskt i väskan efter nyckeln och känner hur varje sekund som handen spenderar utanför den varma vanten bidrar till frostskador.
Man drar ner mössan lite längre över öronen när man promenerar nerför avenyn.
Man virar halsduken ett extra varv runt halsen efter man ställt ifrån sig sin tomma temugg i brickvagnen på café mekka,kliver ut på gatan och småspringer nerför kungsgatan mot bussen.
Hur många lager kläder man än har packat på sig så rinner ögonen alltid av den iskalla vinden som piskar en i ansiktet ute på saltholmen när man väntar på båten till köpstadsö.
Tårna domnar sakta bort när man står vid göteborgsoperan på nyårsafton och tittar på fyrverkerierna, även om man försökt vara förutseende och istället för finskorna valt ett par varma skor.
Det e svårt att förstå att det bara är dryga 5 månader sen man stod där å huttrade, då kändes det långt till sommarn.
Men nu har vattenmelonen äntrat affären kära vänner...
Nu är det varmare ute än inne...
Trädgården blir som ett förlängt vardagsrum, när jag sätter foten utanför dörren så lider jag inte en sekund, jag skyndar inte, jag stressar inte, jag kliver ut i en behaglig temperatur, en temperatur som min kropp å knopp trivs i. Precis på samma sätt som jag njuter av att komma in i hallen en kall vinterdag så njuter jag av att gå ut i trädgårn en dag som denna.
Inte konstigt att vi skandinavier deppar ihop under vinterhalvåret.
& så dagens bild, av den simpla anledningen att hon är Så söt.
Jag tänkte på det idag när jag låg på altanen och solade.
På vintern skyndar man alltid hem, in på cafét, in i affären, in i bussen/spårvagnen.
Man står utanför dörren och letar frenetiskt i väskan efter nyckeln och känner hur varje sekund som handen spenderar utanför den varma vanten bidrar till frostskador.
Man drar ner mössan lite längre över öronen när man promenerar nerför avenyn.
Man virar halsduken ett extra varv runt halsen efter man ställt ifrån sig sin tomma temugg i brickvagnen på café mekka,kliver ut på gatan och småspringer nerför kungsgatan mot bussen.
Hur många lager kläder man än har packat på sig så rinner ögonen alltid av den iskalla vinden som piskar en i ansiktet ute på saltholmen när man väntar på båten till köpstadsö.
Tårna domnar sakta bort när man står vid göteborgsoperan på nyårsafton och tittar på fyrverkerierna, även om man försökt vara förutseende och istället för finskorna valt ett par varma skor.
Det e svårt att förstå att det bara är dryga 5 månader sen man stod där å huttrade, då kändes det långt till sommarn.
Men nu har vattenmelonen äntrat affären kära vänner...
Nu är det varmare ute än inne...
Trädgården blir som ett förlängt vardagsrum, när jag sätter foten utanför dörren så lider jag inte en sekund, jag skyndar inte, jag stressar inte, jag kliver ut i en behaglig temperatur, en temperatur som min kropp å knopp trivs i. Precis på samma sätt som jag njuter av att komma in i hallen en kall vinterdag så njuter jag av att gå ut i trädgårn en dag som denna.
Inte konstigt att vi skandinavier deppar ihop under vinterhalvåret.
& så dagens bild, av den simpla anledningen att hon är Så söt.
Kommentarer
Postat av: Tobias
svar: tack :) ha en bra dag du med!
Postat av: therese
HAHA! många fina inlägg du skrev :p Nu ska jag svara och hoppas det räcker med ett! Det är en tvåa jag fått tag i vilket ju behövs eftersom pojkvännen också flyttar med. Kan tänka mig att det är svårt att få tag i nåt om man redan bor nära..Men det var riktigt svårt att få lägenhet för mig med så jag är mycket glad att det gick till slut.
Och eftersom du redan är göteborgare tycker jag du ska visa mig staden lite i höst :)
Trackback